Jag är verkligen i en svacka nu och jag vet inte riktigt varför. Känner att allt jag tar mig för tar dubbelt så mycket energi än vad det ger. Orkar inte riktigt glädjas åt det som är bra och kul. Fick ett samtal idag från Emerson om att jag var välkommen på intervju på torsdag för rollen som HR-assistent. Jaha kände jag. Är såklart glad för det, men vet även att många andra sökt och att jag troligtvis inte kommer få det. Och även utan de aspekterna så känner jag ändå bara blaha till allting. Försöker tänka att det bara är en tråkig period i livet och funderar på vad jag kan hitta på för att gaska upp mig. Funderar på att åka hem till mamma och pappa för lite kurering. Vill ringa till Sebbe, men vet inte riktigt vad jag ska säga. Har beställt resa till Warszawa med kommunikationsgänget. Försöker känna tagg för det, men det tar emot. Vill bara att någon håller om mig och tar ifrån mig mina förpliktelser.