När det inte går att ställa till rätta. När man inte kan vrida tillbaka klockan. När man inte kan få sitt tonåriga jag att förstå varthän det barkar. När jag ser på mig själv och undrar vart jag tagit vägen; vart jag är. Jag balanserade utan skyddsnät och marken var hård. Jag vet att det är mitt fel. Jag spelade för högt.
Livet är orättvist. För alla. Men jag skulle bara vilja ha lite flyt ett tag.
0 kommentar(er)
